Denna rapport är en beställning av den regionala samordningsfunktion som finns i länet kring farliga ämnen. Rapporten behandlar förekomst av farliga ämnen på fasta industrianläggningar, på väg och järnväg samt kommunal räddningstjänsts och övriga berörda myndigheters förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen inom Norrbottens län.I dagens samhälle lagras, hanteras och transporteras ämnen med farliga egenskaper rutinmässigt i stora mängder. Farliga ämnen transporteras på väg, järnväg, till sjöss och i luften. På land står vägtransporterna för den största mängden farligt gods. Allvarliga händelser med farliga ämnen är ovanliga men inträffar varje år i Sverige.

Stockholms län har en befolkningsmängd på cirka två miljoner och ett stort antal industrier som hanterar betydande mängder farliga kemikalier. Farligt gods transporteras kontinuerligt på vägar och järnvägar inom länet. För att räddningstjänsten skall kunna möta den riskbild som finns, har detta projekt genomförts med syftet att göra en avvägning mellan riskerna i länet och räddningstjänstens nuvarande förmåga att hantera olyckor med farliga ämnen. Antalet räddningsinsatser till följd av utsläpp av farligt ämne i Stockholms län uppgår till cirka 300 stycken varje år. I de flesta fall handlar det om begränsade olyckstyper med små konsekvenser.

Räddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar där personalen får träna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förväntas räddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militära baser eller dess närområde, så kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor såsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne och drunkning/-tillbud hanteras är förmågan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts på senare tid.

Bakgrund: S?mn ?r n?dv?ndigt f?r ?verlevnaden och ?r en avg?rande faktor f?r att uppn? god h?lsa. Patienter som v?rdas p? sjukhus har en ?kad risk att drabbas av s?mnsv?righeter samtidigt som behovet av s?mn ?r st?rre eftersom det ?r energikr?vande f?r kroppen att vara sjuk. Natts?mnen under den postoperativa ?terh?mtningen ?r viktig f?r att patienten ska ?terf? kontrollen ?ver sina grundl?ggande funktioner och sjuksk?terskan har d?rmed en viktig roll i fr?mjandet av patientens natts?mn. Syfte: Syftet var att unders?ka patienters upplevelse av natts?mn efter kirurgiskt ingrepp p? en kirurgavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv design.

Kemilaborationer i skolan är ibland förenade med risker. Om elevers och läraressäkerhetsmedvetenhet är otillräcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrån ett säkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor är det viktigt att lärare och elever känner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring säkerhetsutrustning och säkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.

Denna studie genomfördes i syfte att kartlägga och analysera mönster mellan olyckor sominvolverar svenska lotsbåtar. Studien utfördes som en kvantitativ litteraturstudie medkompletterande textanalys. Samtliga rapporter från lotsbåtsolyckor från de senaste 14 årenbegärdes ut från Transportstyrelsen. Dessa kategoriserades efter de vanligaste olyckstypernaoch analyserades därefter. Resultatet visade att flest olyckor sker i samband med transportenfrån kaj till fartyget som ska lotsas och vice versa, medan haverier och grundstötning är devanligaste incidenterna.

Rapportens mål är att undersöka i vilken utsträckning de åtgärder som verksamhetsutövare planerar efter en allvarlig olycka eller tillbud vid Sevesoverksamheter faktiskt genomförs. 1999 infördes EU:s direktiv 96/82/EG om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser med farliga ämnen. Detta direktiv benämns Sevesodirektivet och är implementerat i svensk lagstiftning. Verksamheter som innehar en viss mängd farliga ämnen klassas som Sevesoverksamheter vilket innebär särkskilda regler för verksamheterna. Om en verksamhet är klassad som Sevesoverksamhet ska den beslutas vara farlig verksamhet enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO).

Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch. År 2007 skedde 3114 olyckor och 16 dödsfall. Många teorier och förklaringar har gjorts i olika publikationer som visar på problemet. En oro finns inom branschen som riktas mot den höga olycksstatistiken. Det kan vara svårt att lokalisera de brister som orsakar olyckor och ibland kanske man blundar för viktiga faktorer.

Avfall från rivning, ombyggnad och renovering innehåller många miljö- och hälsostörande ämnen. En viss del av detta avfall regleras i Förordningen om farligt avfall. Exempel är avfall som innehåller kvicksilver, asbest, PCB eller CFC. För denna typ av avfall gäller speciella regler om hur det ska hanteras, vem som får hantera och transportera. Det avfall som inte räknas som farligt består inte alltid av ofarligt material som kan återanvändas eller återvinnas.

Effekter av Samhällets Säkerhetsarbete (ESS) är ett projekt som är finansierat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete är en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegränsande åtgärder på svenska oljedepåer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet är att utreda vilka olyckor som är mest frekventa samt vilka åtgärder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegränsa dessa olyckor. Målet är att beskriva de tio åtgärder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgränsats att enbart behandla oljedepåer i Sverige som mellanlagrar flytande energibärare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Introduktion: Magnetkameraundersökningar (MR) görs varje dag och i samband med ökande antal undersökningar händer olyckor och tillbud. MR-undersökning innebär risk för patienten och anledningen till detta är att olika metalliska magnetiska föremål används inom medicin på och i patientens kropp och även i lokalernas utrustning. Röntgensjuksköterskan som arbetar på MR- avdelning måste ha kunskap om patienternas och besökarens säkerhet för att erbjuda en säker vård och skydda patienter mot skada eller risk. Syfte var att beskriva säkerhetsrisker vid MR-undersökning. Metod: Vid litteratursökning i Cinahl, Scopus och Pubmed hittades 18 fallbeskrivningar som besvarade syftet.

Akutvårdspersonal utsätts allt mera för svårare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press på personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvårdspersonalen bearbetar traumatiska händelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.18 artiklar analyserades.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Denna rapport gjordes på uppdrag av Räddningstjänsten Östra Skaraborg då de kände ett behov av att ha insatsplaner för olyckor vid transport av farligt gods. Rapporten innebär ett första skede i hur framtagning av insatsplaner ska gå till och hur de ska se ut. Behovet av insatsplaner kommer främst från att de ska verka istället för den erfarenhet som är så svår att få för stora olyckor med farligt gods. Insatsplanen ska vara ett stöd i beslutsfattandet och påminna om viktiga åtgärder. Det finns ingen speciell mall för hur en insatsplan ska se ut, därför har inspiration hämtats från andra räddningstjänster och dokument med hur dess uppbyggnad kan se ut.För att bedöma vilka ämnen som insatsplanerna skulle innehålla och var olycksscenariona skulle utspela sig så gjordes en inventering av det farliga godsflödet i och genom regionen och därefter en sannolikhets- och konsekvensbedömning av detta.